Studsmatta och majbrasa
Strålande sol, men ändå ingen riktig sommarvärme har vi haft idag. Vi plockade fram studsmattan efter mycket påtryckning från framför allt Svante.
Barnen hann dock inte hoppa så mycket eftersom vi skulle åka in till stan för att gå på valborgsfirandet på Campus, precis som förra året.
Svante hade laddat mest hela dagen för att få rida ponny (han hade spekulerat mycket över vilken färg ponnyn skulle ha - blå, gul, brun, svart eller vit...), nu vart det tyvärr ingen ponnyridning alls, det var så sjuuuuukt lång kö att vi aldrig orkade ställa oss i den. Otroligt nog blev det inget som helst tjat från barnen, får väl se imorgon om de kommer på att det aldrig blev nån ridning idag...
Viktigast idag blev istället - godisremmarna!
Svante var orolig över att statyn skulle välta...! Det är ju inte så lätt att veta att den SKA luta.
I år hade de tom en hoppborg, men med typ 128 barn i den föreslog vi att de hellre kunde hoppa hemma på vår studsmatta - och det funkade!
Kaninhoppning
Folk från vår lilla by, det hade något att göra med att det var 200 år sen sista slaget i Sävar/Ratan, som kommer att uppmärksammas mycket i sommar. Ikväll tittade vi inte på vad de egentligen visade upp, utan såg bara när den här lilla gruppen stegade iväg.
Färska munkar - lockade alla utom mej!!!
Svante hittade en "blomsteräng" och slog sig ner för att plocka några blommor, han fick ganska snart hjälp av sin syster...
Som sig bör på valborg - vårmusik
Joel som jultomte....
Surved...eller?
Pinsam
De andra hade en sliten t-shirt, raggsockar, dagbok, en sliten springsko och en som "glömt" sin grej men som pratade om dels en t-shirt och dels en innebandyklubba.
Den andra uppgiften gick ut på att alla i gruppen skulle prata om varandra utifrån två frågor, sen skulle den person som blivit omtalad själv berätta hur hon/han såg på sig själv. Frågorna var om hur ambitiös man är och om man alltid vågar säga sin ärliga mening. Det var ganska svårt när vi är många i våran grupp som aldrig har jobbat ihop tidigare, så man har ju absolut ingen aning om hur personerna är. Men det var roligt och samtidigt lär man ju verkligen känna varandra på ett intimare sätt än vad man normalt gör i en grupp (eller iaf lite snabbare än annars).
Jag var fruktansvärt pinsam då jag två gånger av tre glömde bort en och samma tjej!!! Första gången sa jag "jaha, då tar vi nästa fråga" - alla protesterade och sa att vi inte hade pratat om X, andra gången var tom ännu värre för då sa jag "japp, då var vi ju klara för idag" - vilket vi naturligtvis inte var!!!! *rodnar* Jag bad förstås om ursäkt, tjejen själv tog det med ro men pikade mej lite genom att påpeka att "det ju verkligen är roligt att vara så osynlig".... Usch!
Nu har jag äääääääääntligen tagit mej för att boka en tid hos frissan!!!! Väl behövligt vill jag lova!
Moraträsk och gympaavslutning
Höjdpunkten var ändå när Moraträsk drog igång sin 40 minuters show, vi hade platser långt bak men såg ändå riktigt bra. Svante blev lite less en stund, men när showen pågått ett tag började det tunnas ut med folk, så barnen fick ännu bättre platser och då vart även Svante på gång igen.
Både Joel och Ida var helt betagna, Ida ville absolut köpa en t-shirt och det var nog tur att jag gick med på det, annars hade hon nog blivit riktigt olycklig. Jag hade nog inte fattat riktigt HUR bra hon tyckte att de var... Hon har nästan inte pratat om annat än Moraträsk sen vi kom därifrån! Hon valde tom att köpa en svart t-shirt trots att det fanns rosa! Jag har i efterhand kommit fram till att det måste bero på att hon ville ha en likadan tröja som bandmedlemmarna. Ikväll sa hon "när jag blir stor och får egna bäbisar, ska de heta Leif och det som den andra heter (Daniel)" (som de heter)!!! Imorgon ska hon ha sin nya tröja och shorts (!!!) på dagis.
Joel lyckades i sista sekund innan vi skulle åka hem övertyga mej om att kön till autografen av Leif inte var så lång, så han och hans syskon sprang iväg som oljade blixtar och fick sig varsin autograf - lyckan var total!
När vi kom hem hastade vi i oss lite mat och sen var det dags för gympaavslutning (typiskt nog var batteriet slut i kameran som Niklas skulle fota med!). Vi fuskade faktiskt och var bara med på våran del av uppvisningen och sen drog vi hem, vi orkade inte vara kvar ända till slutet. Jag skulle ut och gå med Annica och Niklas skulle på fotbollsföräldramöte, så vi hade ingen lust att måsta stressa ihjäl oss med även middagen. Alltså hann jag ligga ute i solen en timme iaf - gött! Barnen var inte heller besvikna, Ida skulle leka med grannens barnbarn så hon tyckte nog att det var en lagom stund på avslutningen.
När jag och A promenerat klart skulle jag plocka upp Ida och Svante på fotbollsplanen där de var med Joel (eftersom N var på möte), de hade dock inte hunnit spela nån fotboll utan satt och väntade på att en match på konstgräset skulle ta slut... Det tyckte inte jag var nåt helt lyckat drag eftersom jag inte hade en aning om när den matchen skulle sluta, så efter lite övertalning fick jag med mej I och S till grusplanen där vi kunde spela lite boll i lugn och ro. När vi kom hem igen ville S stanna ute en liten stund medan jag och I skulle gå in och göra i ordning fika. Svante nämnde att han ville cykla upp till idrottsplatsen igen, men jag förklarade att det kör så mycket bilar längs den vägen att han INTE får cykla där själv, naiv som jag är trodde jag att han lyssnade på mej. När jag nån minut senare tittade ut genom köksfönstret var pojken försvunnen!!! Det var bara att rusa in i garaget och plocka fram min cykel, naturligtvis hade fotbollsmatchen just slutat så våran lilla väg var rena E4:an!!!! Tur att N hade satt fast en sån där orange vimpel på Svantes cykel!!! Naturligtvis hittade jag honom uppe vid Torpet, jag var tvungen att handgripligen dra loss honom från hans cykel och sätta upp honom på min pakethållare. Jag tordes inte cykla med honom där, utan fick gå och dra cykeln istället och det var tur för han hann stoppa in tårna ett par gånger i medarna... Längs vägen kom Ida springande (tack och lov för att hon haft vettet att lämna cykeln hemma, det är ju en aning säkrare att de går/springer på trottoaren iaf), hon tyckte att det såg så roligt ut när Svante fick sitta på pakethållaren så sista biten fick hon sitta på sadeln samtidigt - det tyckte de var jättespännande - bara de nu inte tror att det ska bli en vana....!
Värmebölja
Idag har det varit kanonväder,
15 grader varmt i skuggan!!! Det är lite knasigt när vi har "massor" av snö kvar på gården (och enorma sjöar!!!)... Jag försökte skotta ut de största snöhögarna för att skynda på våren lite. Sandlådan gjorde vi en gång för hundra år sen i skuggan! Inte smart, det tinar ju aldrig där! Tanken var god, de barn som lekte där skulle inte bränna sig i solen, även om de skulle vilja sitta mest hela dagen och leka i sanden. Skulle jag ha gjort den idag skulle jag definitivt grävt den på en soligare plats. *memorerar till mitt nästa liv*Hoppas vi får några fler soliga och varma dagar så den sista snön försvinner och det kan börja torka upp ordentligt!
Historisk händelse
I helgen blev det en hel del pysslande här i huset. Maria med barn kom hit (äntligen!) så vi kunde göra alla de inbjudningskort som vi hade tänkt göra för redan ett par veckor sen, men som bara blivit skjutet på pga sjukdom (-ar). Mycket pysslande blev det och fantastiskt roligt! Nu får vi bara hoppas att det är många som nappar på inbjudningarna oxå....
Vaaarma...
....(eller önskas hellre svalkande- ) GRATULATIONER till Jeanette på födelsedagen!!! 
Hoppas du haft en kanonfödelsedag och en skön semester dessutom! *inte ett dugg avundsjuk* 
Min hals är äntligen på bättringsvägen! *glad*
I helgen är barnens kusiner här och ikväll var Niklas och de tre äldsta barnen på bio, medan jag fick stanna hemma och se bolibompa med Ida och Svante... Filmen hade visst varit väldigt bra, det tyckte även Niklas.
De såg 3D-versionen och var så här snygga när de kom hem
Joel, som jag snaggade i torsdags (med hans tillåtelse naturligtvis), han blev så prydlig och snygg. Mormor hittade dock ett litet hårstrå som fortfarande var för långt (när J var med henne och pappa i torsdags efter att han suttit och ugglat på skolan med mej halva förmiddan), hon bad honom vrida lite på huvudet så att hon inte skulle råka klippa honom i örat... Gissa vad hon gjorde - naturligvis, klippte honom i örat! Inte mycket alls, men ändå! Joel är nu fast besluten om att aldrig låta mormor komma nära honom med saxen igen... *ser oförstående ut*
Kusinmys i soffan
Årets första grillmiddag! Svante vill alltid hjälpa till med maten, men det får han faktiskt inte när det gäller grillen, däremot ville han gärna låtsas vara mästergillaren för dagen. 
Helgrillad fläskfilé - mums!
Onsdagens dagsrapport
Ibland är det som om inläggen inte blir ordentligt ivägskickade, och det är just vad som hänt med detta inlägg som skrevs redan i onsdags.... Bättre sent än aldrig....eller..?
Min hals har ännu inte blivit bra, stannade faktiskt hemma idag trots att jag borde ha varit på skolan. Imorgon måste jag gå, men jag hoppas att det ska kännas bättre då. 
Vi har en viktig redovisning på fredag och imorgon ska vi sammanställa vad som ska sägas och vem som ska säga vad. Dessutom fick vi en hel del saker att fixa till på vårat PM som vi lämnade in förra veckan, de andra i gruppen var på handledning idag och blev visst ganska snopna över allt som var tvunget att rättas. De jobbade med det idag, och sen har jag korrekturläst här hemma och kommit med en hel del förslag på förbättringar, tänk vilken tur att internet finns!
Ida och Svante var på dagis idag, de tyckte att det var jättekul att få gå dit efter att ha varit lediga så länge. Vi cyklade dit dessutom så det gjorde väl sitt till varför det gick så smidigt, kan jag tro. Svante fick oxå cykla idag, det gick lite trögt för honom i uppförsbackarna så jag fick putta på lite, men annars gick det bra. För egen del gick det fint att cykla till dagis, men när jag skulle hem gick det väl lite snabbare och då blev det plötsligt svårt att svälja! Jag såg nog inte klok ut för jag fick lov att sitta och dra upp kragen på jackan över halva ansiktet! De som såg mej trodde väl att jag tyckte att det var iskallt ute......eller bara var allmänt galen kanske. 
FixarNicke har lagat avgassystemet på sin bil idag, så nu är ordningen återställd här - det känns bra! Dessutom släpade han med sig hela barnaskaran på simhallen ikväll, gissa om han var populär. Eftersom det är påsklov hade de en stor uppblåsbar rutschbana i form av en delfin, den hade varit mycket uppskattad, såklart. Man förväntar sig ju att barnen ska vara helt utslagna att trötthet när de först varit på dagis, badat och sen fikat och lyssnat på saga, men Svante han är fortfarande vaken!!! Sen han slutade med tutte kan han knappt somna på kvällen, vad gör man!? *uppgiven* Ofta kliver han upp en stund efter att man läst färdigt för honom och lägger sig på soffan istället, det hjälper inte ens att man själv lägger sig i hans säng... Han kliver ändå upp! Fördelen är att han har börjat sova mycket bättre på nätterna och som sagt så har han lugnat ner sig med att ligga och pilla mej i håret hela tiden, det är ju onekligen väldigt skönt!
Klagan och vårtecken
Igår låg jag ju bara nerbäddad i sängen hela dagen, men jag anade genom gliporna i persiennen att det var soligt ute. Idag var det oxå riktigt kanonväder, synd bara att jag inte kunde sitta och njuta av solen - jag lär ju vara blekast på skolan imorgon!!!
När jag släpade mej ut idag gjorde jag en glad upptäckt - krokusarna har vågat sig fram från sin vinterdvala!
Den här lilla blåa raringen var det första livstecknet jag såg i lördags, nu är många fler på väg. Lyser solen nån dag till kanske de slår ut oxå...
Döm inte hunden...
Vi har haft en slö och avslappnande helg. Barnen har till sin stora lycka fått plocka fram sina cyklar, trots att det är långt ifrån snöfritt här. Än så länge får de bara cykla utanför huset, men de är glada och nöjda med det så länge...
Själv har jag åkt på en förkylning som mest satt sig på halsen, jag är inte nämnvärt hes men har ONT som tusan i halsen! Jag kan knappt svälja, måste lixom vicka på hela huvudet för att kunna svälja! *gnäller* Jag som sett fram emot att få åka till Gunilla idag och pyssla järnet med henne och Jenny, men det var ju bara att glömma! I ef är vi bjuden till min morbrors stuga på middag, så nu ligger jag nedbäddad i sängen och håller tummarna för att smärtan i halsen ska ge med sig lite...
Imorgon skulle ju jag och Maria dejta för att fixa vårt lilla projekt, som tyvärr inte blev av i torsdags, nu får vi väl se hur det går imorgon. Typiskt!
En liten påminnelse om att man inte ska döma hunden efter håren måste du se på här!
Alltid redo
Idag hade vi en låååång dag i skolan, det känns lite ovant nu när vi haft grupparbeten så länge och kunnat styra sina dagar ganska fritt. Överhuvud taget är vi ganska ovana att ha långa dagar, när jag tänker efter - det kommer att bli en chock att måsta ut i arbetslivet igen! 
Dagens övningar var rollspel - tre olika strukturerade samtal, min grupp fick medla i en konflikt mellan två chefer i olika nivå. Det gick riktigt bra för oss och lärarna som spelade de bråkiga cheferna tyckte att det var svårt att hålla konflikten levande, så det kändes ju riktigt bra. Vi spelade bara ett rollspel och tittade på två, det var oxå intressant och ganska lärorikt.
Ikväll hade Joel scoutinvigning, så hela familjen fick närvara i kyrkan och titta på när barnen blev scouter. Det var en riktigt trevlig tillställning, jag hade befarat att det skulle vara mer andakter och grejs, men så var det inte.
Förväntansfulla killar och tjejer
Joel fick läsa första paragrafen
Var redo - Alltid redo!
Efter själva invigningen blev vi bjudna på fika som barnen bakat förra veckan. Sen skulle föräldrarna (bla Niklas) försöka para ihop de olika paragraferna i scoutlagen med bilder som barnen ritat. Det var inte helt enkelt!
Sen blev det knoptävling, det var mycket lättare. Vi som är föräldrar till patrullen Bävern, som Joel är med i, vann över barnen!!! Kanske något orättvist då det bara var en av de fem medlemmarna i patrullen som verkligen kunde göra en robansknop... Fast jag knöt faktiskt en knop åt dem + att jag visade Joel hur man skulle göra, så de förlorade bara med en ynklig felaktig knop tillsist.
Patrullen Örnen in action!
Full rulle
Idag har Svante varit hemma med mej, det var full rulle på honom hela dagen - glad och pigg!
Ida åkte en sväng till dagis, hon skulle ju ev få en ring av L! Jag var lite orolig för hur hon skulle reagera om L skulle inte ha några ringar med sig, så Niklas(!!!!) satte sig och gjorde två ringar av resårtråd och pärlor innan de drog iväg till dagis. Det visade sig att L inte hade haft några ringar med sig, men I hade ändå inte gett sin ring till honom - fick aldrig nån riktig kläm på varför.
Annars har det inte hänt så mycket här idag, ser istället fram emot torsdag då jag och Maria ska hitta på en rolig sak tillsammans. 
Helgen
Tjohej!Jag åkte raka spåret ner till stan för att handla lite så att jag skulle kunna fira "vinsten", så det blev stort firande med CHAMPAGNEte!
... Efter moget övervägande fram och tillbaka bestämde jag mej för att skita i skumpan som jag egentligen hade lovat mej själv, tyckte inte att det var värt att "sabba" min CBkur för ett glas halvtaskig skumpa.... Så det fick bli te istället, testade det teet när vi var på Schmäck förra veckan och tyckte att det var gott. Nu har Niklas dessvärre fått mej att tycka att det luktar toarengöringsmedel..... *suck*
Idag lever jag som i en dimma - trots avsaknaden av skumpan! - Svante blev dålig igår så vi blev tillsist tvungna att åka upp på akuten för att kolla honom, så det blev inte många timmars sömn för min del.
För att göra en lång historia kort, vaknade Svante vid 23-tiden och hade hysteriskt ont i magen. Till en början trodde vi nästan att det var magsjuka, men det blev inga andra symptom än ont i magen. Vid 01-tiden började vi istället misstänka att det kanske var lunginflammation, så vi ringde sjukvårdsrådgivningen och hon tyckte att vi skulle åka in. Vi fick träffa en otroligt lugn och trevlig läkare, som hade nästan hypnotisk röst (lugn och låg), när han klämde Svante på magen såg jag att Svantes ögon bara ville falla igen... Tillsist ville läkaren iaf att de skulle ta snabbsänka på S så då kom en sjuksköterska (manlig sådan, kallas man ändå sköterska då?) och skulle göra det. S var inte alltför motvillig till att börja med när jag pratade med honom om sticket, men just innan sköterskan kom in i rummet kom S ihåg att det gör ont att bli stucken i fingret! Jag försökte övertyga honom att det inte skulle göra mer ont än när Ida nyper honom *fniss* och så sa jag att han kunde ju sjunga "..ont, det gör ont..." och det nappade han på. När sköterskan skulle till att sticka sjöng både han och Svante! Men S var tvungen att avbryta sig en stund för att gråta en liten stund, sen fick han iaf ett snyggt plåster och så blev allt mycket bättre. Dessutom kom samma sköterska in senare med en liten väska där Svante fick välja en lite present som plåster på såren, han valde en flodhäst. Antagligen var det inte lunginflammation, ev. träningsvärk efter att ha hostat i ett par veckor, annars sa läkaren att det inte var helt ovanligt att småbarn kunde ha magsmärtor när de var förkylda. Det jag tyckte var konstigast var ju att han vaknat av att han hade ont i magen, det borde han ju inte ha gjort om det var träningsvärk... Eller så låg han och småhostade utan att jag tänkte på det. Svante somnade iaf i bilen hem och vaknade inte förrän jag fick honom att vakna kl 15.00!!!!!!!!! Ändå hade jag varit in och kollat att han verkligen levde några gånger och dessutom försökt få honom att vakna några gånger + att Ida hade en kompis här och de var väl inte tystast i världen hela tiden direkt.Joel, som spelade en match i cupen idag, gjorde två mål!!!
Nu ska jag snart lägga mej och njuta av sängen, Svante lär väl vara den som nattar mej ikväl.... *ler*
Tre små ord...
Jag klarade mej!!!!!! Avreagerar mej lite...
2½ timme längre än nödvändigt - helt utan anledning!!!! *morrar* Tur för lärarna att det är svenskar de har att göra med, hade vi bott i Frankrike hade vi väl gjort uppror och kidnappat dem tills vi fått resultaten!!! Jag tycker att det är så otroligt fräckt att de inte ens lämnar ett meddelande om varför svaren dröjer, eller åtminstone kunde de ju visa något livstecken och påtala att svaren kommer ännu senare.
Man undrar ju vad syftet är, har de inte hunnit rätta färdigt eller är de bara ute efter att visa att de har makten.... De kanske roade sitter och kollar på hur vi i gruppen reagerar, de kan väl antagligen läsa våra inlägg på det forum där vi skriver.
Lättad och irriterad
Nu sitter jag och väntar på den knäppa läraren som vägrar lägga ut resultatet på tentan jag skrev för tre veckor sen!
Han måste lida av någon konstig åkomma, han tycks njuta av att hålla sina elever på sträckbänken - han har aldrig fixat att lämna ut tentaresultat rätt dag förut. Antagligen har han fått order "uppifrån" den här gången för idag kom det ett meddelande om att innan midnatt skulle resultatet finnas tillgängligt på nätet. Vilken jävla lärare väntar till midnatt för att lägga ut tentaresultat...? Jo, den här såklart! Jag tycker iaf att det är fel (och fler med mej) för lärarna ska ha 15 arbetsdagar på sig att lämna ut resultaten och nu har den 15:e arbetsdagen tagit slut för mååååååånga timmar sen! Skulle inte förvåna mej om han sitter och kollar mest hela kvällen hur många som ägnar sin fredagskväll med att sitta inloggade på den där förbaskade sidan och vänta! Aprilskämt
Niklas trodde däremot att jag lurade honom, jag ringde på dan för att säga att han var tvungen att hämta I & S på dagis eftersom jag inte skulle sluta förrän kl. 16.30 vilket jag hade glömt bort. Jag vet inte vad det var som gjorde att han blev skeptisk, kanske för att jag inte ens visste säkert om det var 16.30 eller 17.00 som jag slutade, men plötsligt sa han "du och dina aprilskämt, tror du att jag går på det där? Jag åker inte på dagis och hämtar barn som du redan hämtat!!!" Sen kastade han i princip på luren! Jag var tvungen att skicka ett SMS där jag övertygade honom om att han faktiskt var tvungen att hämta barnen. När jag gick ut från skolan ringde jag honom och sa att jag var klar och skulle åka och handla toapapper, då skulle han försöka lura mej att han inte hämtat barnen utan att han fortfarande var kvar på jobbet - synd bara att jag hörde barnen i bakgrunden, annars hade jag kanske gått på det! När jag senare ringde hem för att kolla om jag skulle måsta köpa smör var det Joel som svarade, han var väl hårt drillad av Niklas så när jag surrat en stund och jag frågade (som jag alltid brukar) "vad gör Ida och Svante då?" sa Joel att de var på dagis. Synd bara att han ljuger så dåligt och dessutom hörde jag dem i bakgrunden igen! Fniss, nåja de gjorde ju ett gott försök iaf.
I morse när jag körde till skolan fick jag se en, minst sagt, ovanlig syn längs E4:an
- det var två små ponnyhästar som traskade på i lugn takt i det norrgående körfältet! Jag behöver väl knappas säga att det var kö efter dem, men inte för mej som körde söder ut förstås!
Idag har vi nästan lyckats få klar vår rapport på skolan, en del finlir måste vi syssla med imorgon, men jag tror nog att vi ska kunna lämna in den imorgon eftermiddag! *skönt*Jag har fått för mej att jag skulle vilja lära mej att virka, det verkar himla poppis just nu att virka mössor, små blommor (till papperspysslet) och nu ska man tom virka gulliga hattar till påskäggen! Synd bara att jag inte ens äger en virknål! Jag gick igenom mina gamla gömmor och stickor äger jag, men ingen virknål... *suckar*
