Vem bloggar man för...?

Tja... Jag var länge motståndare till att läsa bloggar, tyckte det var både trist och lite konstigt att sitta och läsa vad andra gör, tycker och tänker. Lite som att läsa någons dagbok! (saknar smileys, men här skulle en med stora ögon passa bra!)
Med tiden har jag börjat följa några bloggar, pysseltjejer som delar med sig av en massa fina alster, men oxå deras tankar och funderingar. Själv har jag hattat fram och tillbaka hur jag skulle göra, på något sätt lockar det med att "skriva dagbok" och på något sätt känns det lite skrämmande. Jag är väl inte den människa som är lättast att komma in på livet, och helt plötsligt ska man lämna ut sig där "alla" kan läsa...! *hjälp*
Kanske det är såna som jag egentligen inte har någon lust att de ska lära känna mej bättre som läser här och helt plötsligt vet en hel massa om mej som jag själv aldrig skulle dela med mej av irl. Well, det är smällar man får ta, antagligen orkar såna människor inte sitta och ödsla sin tid på att läsa om mej! *flinar*

En annan tanke som jag tror bidrar till att jag är tveksam till bloggandet är att man skriver en massa som sen står kvar i evigheter, ibland tycker man kanske saker som man senare i livet (behöver inte vara lång tid egentligen) tycker är fånigt, barnsligt och pinsamt. Har man då skivit det på en blogg får man ju lov att se eländet (och hemska tanke, tänk om det är en massa människor som läst det!!!), en tanke går ju lättare att förtränga. Vem har inte läst sina gamla brev eller dagböcker och nästan rodnat av hur fånigt man skrivit..... Jag kan väl iofs bara svara för mej själv, men huuuu vad jag brukar gömma mina gamla dagböcker väl. *rodnar* 

När man skriver blogg, till skillnad från att skiva dagbok är ju såklart att man faktiskt inte kan skriva vad som helst. Det är ju svårt att vräka ur sig en massa galla över någon som kanske läser här... Så det blir nog inte allt för snaskiga detaljer om min käre make tex... Fast jag måste ju berätta vad han sa och gjorde vid middagsbordet idag!!!! Jo, han berättade för barnen vad han brukar.... Eller näää, jag tror jag struntar i att berätta det ändå! *skrattar*
Men för er som undrar, typ Simon eller så ;0) var det N som tyckte att middan var god idag, korv och potatis, om ni inte har hunnit undersöka hans matlåda än. *lol* Jo, Simon förresten hälsa din trevliga tjej och gratulera till jobbet!!! :0)

Imorgon hoppas jag förresten att jag får tid både att gå till och tid hos, frissan! Så baby det är bara att hala fram stora plånkan! ;0)

Kolla in det här förresten, det kallar jag humor! ;0)

Saker jag ska lära mej i bloggvärlden:
* lägga in roliga smileys - hatar att vara utan dem!!!
* kunna visa filmsnuttar från tex. YouTube här, inte bara genom en fånig länk!

See ya!

Kommentarer
Postat av: Linda

Bloggvärlden är rolig! Och man behöver inte vara personlig och djup, det är inte jag i alla fall. Mitt privatliv är dock ändå mitt eget och förmodligen även rätt ointressant för andra att läsa. Men ytliga saker är kul! ;)

2008-02-08 @ 20:56:07
URL: http://www.knorrigt.com
Postat av: NetteR

Ha ha jaa du. Ibland när man råkar hamna på någons blogg och så är den megasuper privat (känns det alltså som) så blir det nästan småläskigt tycker jag, lite så där att man väntar att någon ska upptäcka att man sitter och tjuvläser den undangömda dagboken. Själv blir det mest pyssel i bloggen men som du säger... allt man skriver på nätet finns ju kvar... i evigheters evighet... S

2008-08-17 @ 20:36:54
URL: http://netter.bloggagratis.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0