Blomstra i ett nötskal

Praktiken går bra, det är mycket att ta in så man är lämpligt slut i huvudet på kvällarna. Idag har jag varit på ledargruppsmöte mest hela dagen. Förmiddagen var intressant, men eftermiddagen var ärligt talat ganska tråkig. Då handlade det mest om vilken form av intrevjuer/enkäter som ska användas för att göra en "nöjd-kund-undersökning", det var mycket tjabbel om vilka frågor som skulle vara med eller inte och hur de skulle formuleras. Jag hann nästan nicka till flera gånger, jag var suuuupertrött och insåg att jag skulle nog somna djupt om jag satt för stilla, så det slutade med att jag satt och skruvade på mej hela tiden! Dessutom tordes jag inte fastna med blicken för då föll ögonen igen, så jag satt och virrade runt med blicken - jag måste ha sett helt galen ut! Anledningen till att jag är så otroligt trött är många, dels allt det nya, förkylningen som gjort mej tät i både näsa och bihålor och det blev inte bättre av att farmor blivit så dålig att vi var "tvungna" att åka upp igår kväll för att vara säkra på att hinna säga hej då till henne... *gråter* Jag som är blödigare än allt annat grät naturligtvis så att ögonen var nästan helt igensvullna imorse.

I eftermiddag berättade jag för Ida och Svante att gammelfarmor var så dålig nu att hon nog när som helst kommer att dö (de sov igår när jag åkte upp, och imorse orkade jag inte säga det, eftersom jag riskerade att börja gråta igen och det hade jag ingen lust till). De tog det ganska bra, men Ida hade gärna velat träffa henne en gång till medan hon lever, varken jag eller pappa (som jag pratade med sen) tycker att det var nån vidare idé. Jag sa till henne att gammelfarmor var så dålig att hon inte ens orkar med det, och det köpte Ida som tur var. Joel däremot bröt ihop helt när jag berättade för honom, han har alltid haft ett speciellt band till gammelfarmor så det var egentligen inte helt överraskande. Dessutom förstår han ju att hon försvinner för alltid, det har ju de yngre svårare att fatta - Svante pratade ikväll om att de skulle ju "få en ny gammelfarmor och gammelfarfar sen..." Skulle inte tro det va.
För Joels del kommer förstås en massa andra tankar och funderingar till ytan, han började undra om barn kunde få stroke. Han förstår att livet inte är evigt, även om han gärna skulle vilja det. Jag skulle gissa på att det kommer att bli mycket prat om sjukdomar, liv och död här i huset ett tag framöver.

Glädjande nog har grannen kvicknat till otroligt bra! Hon kan visst både gå, räkna och förstå, men har svårare med talet. Men förhoppningsvis kommer hon ju att bli väldigt mycket bättre med tanke på hur snabbt hon hämtat sig.

Titta vilken härlig blomma min handledare hade ställt in på mitt skrivbord i måndags - och den är lika fin fortfarande!