☆¸¸.•*¨*•☆Barcaresan☆¸¸.•*¨*•☆

Det har varit en händelserik sista vecka. I onsdags fick jag äntligen plocka bort min nefrostomi!!!! Jag förökte tjata lite så att jag skulle få en tid för att spränga den vänstra stenen oxå, men det verkar lite trögt. Jag har en känsla av att jag kommer att måsta ligga på lite...
I torsdags morse skjutsade jag och Svante iväg Joel med sällskap till flyget.  
Jag och Svante stannade ganska länge och tittade när de gjorde iordning ett plan som skulle lyfta innan Joels plan, tillsist höll vi iaf på att frysa ihjäl så vi drog vidare till frissan där jag fick mej en välbehövlig genomkörning av mitt långa risiga hår.
På kvällen skulle Ida på spökfest med fritids. Det brukar vara en rolig tillställning där även syskonen brukar få följa med, men i år fick de lov att stanna hemmma. Det var inte populärt hos Svante som tjurade ihop på bron, när jag väl lyckades få in honom i huset låg han raklång över hallgolvet och jag tänkte att jag skulle lyfta undan honom så att jag inte skulle snava över honom... Vad händer? Vänstra lillfingret vek sig på nåt konstigt sätt åt fel håll!!! Jag fattade först inte vad som hände, jag trodde bara att det var nageln som gick av, men sen kändes det som att fingret gått av! När jag tog i översta delen av fingret (som såg lite konstigt ut) klickade det som i och ur läge! *aj* Det var riktigt läskigt. Det var förstås bara till att ringa till Niklas, som väl nästan bara hunnit fram till spökfesten, och så fick han komma hem och skjutsa in mej på Akuten. Syrran fick agera moraliskt stöd och sällskap till mej ♥ så Nicke kunde åka hem och vara med barnen tills jag kom hem (han skulle ju iväg och jobba han). Fingret var iaf inte brutet, men däremot har jag fått en muskelfästesskada... Så nu har jag fingret i en plasthylsa som man bara tejpar fast, den ska jag måsta gå om kring med i två veckor (ev tre om det inte hinner bli bra). Hylsan är ganska läskig för det blir fruktansvärt tätt och svettigt så det luktar ruttet lik om fingret... *blä*


Idag har jag försökt lufta fingret så mycket som möjligt, för vi har ändå inte varit så aktiva.

Nu ikväll kom så vår efterlängtade Joel hem! ♥ De har haft en kanonresa med ungefär 22 grader varmt. Höjdpunkten var förstås matchen mellan Barcelona och Sevilla, på Camp Nou, som Barca dessutom vann med 5-0. Men de har även hunnit se en massa roliga och spännande saker, han har knappt varit tyst en sekund sen han kom hem... Tänk vilket minne för livet!!!
Lite synd att han har kvar kameran i mormors resväska, men vi får väl hämta den så vi får se alla bilder och filmer - hela minneskortet är visst fullt!
 

Strålande sol

I morse sken solen så vackert att jag var tvungen att gå en liten promenad med kameran, det blev alltså inte så mycket motion för kroppen men desto mer för själen.

Bilderna får tala för sig själv




Snö

Så var vintern här (igen) då. Vi får väl se hur länge snön stannar den här gången, men det var iaf så pass mycket att grannen vallade sin snöslunga igår.



Vi lämnade snön åt sitt öde (Niklas var övertygad om att den skulle smälta bort under dan, det gjorde den inte men Ida & Svante skottade heeeela vår gård på kvällskvisten) och drog in till stan för att köpa lite nya vinterkläder till barnen. Joel var dessutom i behov av lite ekipering, han åker ju till Barcelona på torsdag och kunde behöva något annat än gamla urtvättade mjukisbrallor. Dessvärre har han MYCKET bestämda åsikter i vad han ska ha för kläder! Vi hann gå på hur många butiker som helst och inga brallor var de rätta... Han hade sett nån på skolan som hade "ljusbruna jeans", på fredag kväll satt vi och kollade på nätet på H&M, Lindex och KappAhl och slutligen bestämde vi oss för att det nog fanns en chans att H&M skulle ha de rätta byxorna.... Men sån tur hade vi såklart inte! Slutligen hittade vi ÄNTLIGEN rätt sorts byxa på Åhléns - sista paret var det och deras största storlek på barnavdelningen och det var just på håret att de inte skulle passa (det vore bra om de inte krymper i tvätten...).
På eftermiddan åkte jag, Ida och Svante till min pyssliga vän som gav mej ett och annat gott råd vad gäller virkningen - tack för det! ♥ Hon är en fena på att virka! Hon visade en duk hon gjort, själv fick jag försöka plocka upp hakan från golvet - det var verkligen imponerande. Ida och Svante busade under tiden med hennes (stackars) katter, skulle gissa på att katterna sov gott när mina busfrön dragit hem igen! Jag har börjat på en Hello Kitty-figur, det har gått ganska bra, men armarna är besvärliga (och det kommer nog benen oxå att vara). Ganska smart att virka till Ida ändå, för hon är på mej hela tiden för att höra hur det går. Jag kommer inte att kunna smita undan att göra den klar...

Idag har Ida (och Niklas) varit på badkalas i H-sund. Jag har ägnat lång tid (kanske allt för lång) på att göra bra frågor till Joel. Han ska ha prov i samhällskunskap på onsdag (de ska egentligen ha det på fredag, men han är ju borta då) det handlar om Norden och själv känner jag panik över att han har så in i nordens lite tid att träna inför provet. Det var anledningen till min kraftansträngning till kluriga frågor, sonen var tyvärr inte lika imponerad själv... Men jag är övertygad om att om han bara pluggar de frågorna de få dagar som är kvar kommer han att klara provet galant.

Lite luftombyte krävdes för den hårt studerande sonen så han och Ida gick ut i det fina vädret och gjorde årets första snögubbe!


(skumma färger, men jag orkar inte fixa färgen nu)

Man lär sig nåt nytt varje dag

När jag låg på Urologen förra veckan höll min sänggranne på att virka amigurumis, hon hade virkat en suuupergullig Lilla My. Jag trodde att hon virkat hur länge som helst, men hon hade bara hållit på i två månader och hon övertygade mej att även jag skulle klara av det trots att jag absolut inte kan virka. Sagt och gjort, när jag kom hem från sjukhuset beställde jag en bok som heter "virka amigurumi" av Mia Bengtsson och igår införskaffade jag några garnnystan och en virknål. Efter att nästan slitit av mej håret i ren frustation över att det verkligen inte gick använde jag det bästa sätt jag vet för att ta reda på nåt jag inte vet - Internet! Jag googlade och kollade på små filmer på youtube och plötsligt fick jag iaf en början på min lilla figur. Idag är maskoten färdig!!! Snett och vint, men den är klar!
På lördag ska jag få en lektion i hur man gör av en pysslig kompis, så sen kanske det tom blir lite fason på mitt virkande oxå. Jag har nämligen inte fått kläm på riktigt VAR det är man ska trycka in virknålen... Ena varvet har jag för få maskor och nästa är det alldeles för många. Det gick nästan lite lättare när man skulle byta färg på garnet för då hade jag ju iaf en aning om när jag kommit ett varv, annars blev jag tvungen att fästa en säkerhetsnål när jag gjort det jag tyckte var första maskan.

Så här blev den (men jag måste fixa en karbinhake för den ska hänga på en väska)


En strålande vacker, men lite kylig dag har det varit idag

Tisdag

Tisdagar måste vara den kväll i veckan som är absolut tråkigast vad gäller tv-program. Jag trodde att jag spelat in både "Felix stör en ingenjör" igår och kvällens avsnitt av "Halv åtta hos mej", men se det hade jag inte alls... Jag var så "duktig" och programmerade så att jag skulle spela in de programmen + resten av veckans Halv åtta hos mej, men istället hade jag tydligen bara ändrat på en och samma inspelning, så det fanns bara torsdagens program kvar som låg och väntade. *suckar*

Idag har Ida haft en spännande dag. I morse fick hon åka med klassen till Umevatoriet och lära sig mer om rymden, de har haft det som tema på skolan i ett par veckor så det var verkligen uppskattat. Hon har berättat massor som hon lärt sig under dagen, själv är jag jättesugen på att åka dit nån gång för att få se det med egna ögon. (de hade öppet hus i helgen, men vi ville inte "sabba" Idas besök idag med att redan varit där, så det får bli nån tisdag kväll kanske) Efter skolan fick hon följa en kompis hem för att sen följa henne på Funkykidz (samma dans som Svante ratade tidigare i höst, fast det här var för lite äldre barn), det hade varit roligt - men inte så roligt att hon själv blev sugen på att börja.

Svante fick ta med sig en kompis hem från dagis idag, det är den tjej han planerar att han ska bo med när han blir stor! Jag har blivit ratad!!! ..och Ida med, på senaste tiden har han insett att han kanske inte ska bo med mamma hela livet, men syrran har ju varit okej (trots att hon inte varit lika pigg på att bo med honom, hon har hellre velat ha honom som granne). Sista veckorna har han iaf nu bestämt sig för att det är Maja han ska bo med... ...vad hon tycker och tänker är väl mindre viktigt kan man tänka. ;0) När Maja åkt hem och jag tittade in i Svantes rum (som jag förväntade mej skulle vara ett hav av leksaker) var där väldigt snyggt och prydligt! Jag gick till Svante för att berömma honom för att det var så snyggt där, då svarade han att de hade lekt att chefens hjälptjej (läs: Maja) skulle städa!!!!!! När han såg min förskräckelse över att han låtit sin gäst städa skyndade han sig att tillägga att han förstås hade hjälpt henne.... Men jag undrar jag....

Själv väntar jag på att få göra ännu en röntgen (antagligen en skiktröntgen), jag ringde nämligen stenbehandlingen igår för att höra hur jag skulle göra med slangen (den måste man ha stängt av några dagar innan de plockar bort den, och jag har inte fått ha den avslagen sen febern förra veckan...), nu får jag iaf börja stänga kranen (igen) och alltså vänta på röngentiden. En eeeeeviiiiiig väntan!


En vampyr i vårt hus

Ikväll skulle Joel på vampyrkalas (vi väntar fortfarande på att kalaset ska sluta (kl.23.00!!!), annars skulle vi gamlingar redan ligga nu har jag en känsla av...) och eftersom det skulle bli ett pris till den som hade läskigast utklädsel var Joel noga med att han skulle se läskig ut. Jag satte mej och försökte syihop en cape och jag kan säga att jag verkligen gjorde mitt bästa! Eftersom han gärna ville ha en huva och att capen skulle vara ganska vid så han kunde svepa den om sig blev det en del knåpande och knepande för både mej och Niklas, vi slog våra kloka huvuden ihop och tanken var strålande. Dessvärre lyckades jag sy fast huvan på fel ställe på själva capen!!! *svordom* Det värsta var att jag sytt med dubbla sömmar för att det dels skulle sitta bra, men även för att det skulle vara lite snyggare... Suck och pust, huvan fick sitta kvar men capen blev inte alls så lyckad som jag hade planerat. Den blev lixom längre men smalare, så jag fick kapa den på längden och så kunde han inte svepa den runt sig (dessutom var den bredare på ena sidan, men det sa jag inte till honom).

Jag googlade lite på hur en vampyr egentligen ser ut och fattade ju att det var finkläder som gällde under. Hälften av föräldrarna i det här huset gillar inte finkläder på barnen (det ska bara vara "tufft") så här fanns varken vit skjorta eller snyggbyxor, det slutade med att Niklas fick ragga passande kläder på byn istället...

Dagen till ära hade vi inhandlat vitt puder, mjuka vampyrtänder och lite annat användbart. Tyvärr var pudret inte det allra bästa, jag kan inte påstå att han blev särskilt blek (däremot var de brallor han hade på sig när jag sminkade honom helt vita!). Tänderna var förstora för hans lilla mun (de fick vi klippa av lite för att han skulle slippa kräkas) och låtsatsblodet rann (kanske för att saliven var lite svår att behålla till fullo i munnen) och sved.

Snygg blev han iaf, kanske inte kvällens läskigaste, men SNYGGASTE! 

 


Fredagsmys

En kylig och solig (men blåsig) dag börjar lida mot sitt slut.




I morse blev det en bra mycket trevligare, framförallt torrare, promenad än igår! Det är fortfarande ganska vitt ute, vilket jag egentligen inte har så mycket emot, men det var ganska halkigt så jag fick gå och hålla i mej i Niklas för att inte drutta på rumpan i onödan.

Äntligen tog vi oss för att klippa barnen, så nu är alla tre såååå snygga och välputsade (tyvärr kan jag ännu inte säga det samma om mej)! Sen har barnen och Niklas hunnit vara både på simhallen och på Joels innebandyträning. Å nu är det äntligen fredagsmyyyyys som gäller här!

Första snön + halvt stenfri

Idag har varit en bra dag!!! Tack och lov, för det känns som det var ett tag sen jag kunde säga det och verkligen mena det.

I söndags fick jag feber igen och fick alltså åka upp på Akuten (igen) och bli inlagd (igen). Den här gången var det visst knökfullt på Urologen så jag hamnade först på Ortopeden, enkelrum med fin utsikt över helikopterplattan ;0) I måndags fick jag iaf flytta över till Urologen och där fick jag tom dela rum med en tjej som var ett par år yngre än mej! Det är man ju inte direkt bortskämd med vare sig på Urologen eller Ortopeden, jag har varit minst 30-40 år yngre än mina sals-/rumsgrannar. I tisdags fick jag iaf åka hem och fortsätta antibiotikakuren här hemma.

Idag började dagen med en morgonpromenad för mej och Niklas (när barnen var lämnade och Niklas hämtat andan lite), tyvärr kom vi inte ut förrän det började snöa... Vilket snöoväder!!! Det var enorma snöflingor som inte bara stormade ner, de var super tunga och blöta oxå. Vi var blöta igenom alla kläderna när vi kom hem igen, och då valde vi ändå att inte gå så överdrivet långt (å andra sidan går det ju inte så särskilt snabbt för mej, min ork är väl ungefär som halva min vanliga - om ens det...).



I eftermiddag hade jag tid på röntgen (äntligen!), efter låååååång väntan (säkert en timmes försening) blev det min tur och de kollade den högra njuren - och de hittade INGEN sten!!!! Jag kunde knappt tro att det var sant, ifrågasatte det på alla sätt, men de hävdade att det inte fanns nån sten där så jag måste väl tro dem då! ;0)
Nu hoppas jag att mina dagar med Nefrostomin ska vara mycket lätträknade!!! Jag måste vänta på att Urologläkarn ska ringa så jag får nån tid att plocka bort den, dessutom vill jag ha tid för att spränga den vänstra stenen så jag slappna av från det där eländet!

Scrapfebercandy

En bloggcandy jag inte kan låta bli att vara med i är denna, med chans att vinna ett Scrapfeberpaket från Magdas!


Jorå, så är det...

Ops, tiden går visst fort även om man inte har så roligt. För precis en vecka sen stenbehandlades jag, tyvärr tror jag inte att det gett något vidare resultat, men jag har inte nån tid på röntgen förrän nästa torsdag så innan dess vet jag inte säkert hur det ser ut. Tyvärr misstänker jag som sagt att jag kommer att behöva spränga åtminstone en gång till på höger sida (och sen har jag ju vänstra sidan kvar ändå)... Det i sin tur betyder att jag i så fall kommer att måsta fortsätta ha den eländes katetern ytterligare några veckor. *suckar* Jag såsar omkring i gamla mjukisbrallor och ser allmänt sjabbig ut, är i akut behov av att göra ett besök hos en frisör + fixa nya brillor.  

Annars är det full rulle här som vanligt - träningar, läxor och annat som hör livet till. Ida har börjat spela innebandy och hon har nedräkning till på måndag då hon äääääntligen fyller 7 år!


Glada nyheter

Tjaaa, det var ju tur att vi inte drog iväg till Singapore, i söndags fick jag åka upp på akuten på kvällen, eftersom jag fått feber, och blev inlagd. Jag hade en infektion i höger njure pga att en sten fastnat i "röret" nedanför... Så nu har jag fått en nefrostomi instucken i njuren. Det var inte precis roligt, men nu hoppas jag att jag snabbt ska bli fri från mina bekymmer med njurstenar och framförallt hoppas jag att jag inte ska behöva en nefrostomi på vänster sida oxå!!! Katetern räknade de med att jag skulle måsta ha ungefär fyra veckor. Två veckor till de skulle krossa stenen på höger sida (så att infektionen säkert är borta och att njuren hunnit hämta sig från infektionen, njuren är tydligen lite skörare när den inte är helt frisk) och sen skulle jag kanske behöva ha den två veckor till för att de skulle se att all sten är borta från högersidan. Är allt bra krossar de den vänstra stenen ungefär två veckor efter den högra.
Igår fick jag åka hem och det är ju överdrivet att säga att livet är det samma efter att ha fått nefrostomin... Men det går säkert bättre och bättre när man blir mer van, men bara VAD man ska ha för kläder är ett klurigt bekymmer, det blir mjukisbyxor för hela slanten.
 
Idag ringde de iaf från "stenkrossen" och ändrade min tid till nästa torsdag istället för måndag den 4 oktober, jag får alltså en tid fyra dagar tidigare det känns UNDERBAAAART!!! Hoppas på att det betyder att jag blir av med nefrostomin fyra dagar tidigare! *håller tummarna*



Nog om mej, idag skulle vi egentligen firat en 40 åring, men eftersom vi blev kvar här hemma i Svedala får vi skicka våra hälsningar via internet istället. GRATTIS ANDERS!!!!!



Besvikelse (och tacksamhet)

Värsta besvikelsen har lagt sig, efter att i torsdags eftermiddag (16.30 för att vara mer exakt) fått det samtal jag väntat på beträffande resultatet av den datortomografi jag gjort tidigare under dagen för att kolla mina njurar och urinvägar. Resultatet blev att jag ABSOLUT inte fick åka till Singapore idag och det hade jag INTE väntat mej!!! Vi har bara planerat detta sen i april... Kan man bli annat än superbesviken? Förmodligen inte! Men hälsan går före nöjen, så nu hoppas jag att de ringer mej på måndag och vill fixa mina problem. Det visade sig att jag hade njurstenar på båda sidor och de vill sätta in en slang för att lätta på trycket på stenen/stenarna så att de förhoppningsvis kan ta sig ut själv.
Jag kan inte annat än att vara otroligt tacksam över att jag verkligen tog tag i problemet och såg till att de gjorde en undersökning och att de dessutom gjorde ett undantag och snabbt gjorde en bedömning, så att jag inte bara dragit iväg... Vem vet hur det slutat...? Det ironiska är ju att jag inte tycker att jag haft så särskilt ont i veckan, det var ju värst förra fredagen.

Resväskorna som var färdigpackade och bara väntade på att åter få lite luft under vingarna packades hastigt upp, eftersom de så hånfullt fick mej att, vid minsta anblick, brista ut i tårar... Kvar har vi nu en påse full med saker vi skulle lämna till familjen Ryberg, men förhoppningsvis får vi väl möjlighet att överlämna det senare. Falukorven (som förstås inte var nerpackad i väskan igår!) tror jag dock att de inte vill ha nästa gång, trots att Sara övertalat mej om att den skulle överleva resan...


Ikväll har vi iaf tröstat oss med att titta på nya resmöjligheter. Vi får ju tänka att vi har vårt roliga kvar! Nästa gång blir det förstås inget Formel 1-lopp, men det överlever vi utan.

Ida grunnar...

Tackar som frågar, men läget är inte helt under kontroll än. Foten, halsen och njurstenen trasslar fortfarande. Jag passade på att gå in på HC i morse när jag ändå var med Ida till tandläkarn. Jag fick göra nytt urinprov och de kollade tempen och "snabbsänkan". Det visade sig iaf att de vita blodkopparna i urinen hade sjunkit med 80% så och sänkan var normal så det betyder att njurstenen inte täpper till nån gång och det får man väl vara glad över. Jag blev lovad att få göra en ultraljudsundersökning inom tre dagar för att kolla upp den närmare. Jag är ju ganska orolig över att stenen ska vara för stor för att kunna komma ut spontant... Med tanke på att det väntar en lååååång resa på fredag törs jag inte tänka på vad som skulle hända om jag får värsta anfallet då! Det är nog hemskt att ha det hemma, men att sitta "bunden" till en stol timme efter timme lockar absolut inte.

Idag har Ida börjat simskola. Det gick fint, hon tyckte att det var roligt och hon är så taggad på att få lära sig simma. Direkt efter simningen hade hon fotbollsträning - ingen rast och ingen ro - så ikväll var det en glad, men mycket trött liten tjej gick och la sig.

På tal om njursten var det ganska skoj vid kvällsfikat, Joel funderade över njursten, om det var sånt killar oxå kan få. Ja, sa jag, det är vanligare att män får det än kvinnor. Efter en stunds begrundande av detta frågar Ida "är du en vanlig tjej?"!!!! Gissa om vi skrattade gott!



Stenar (med dessa är en trevligare variant, i Turkiet förra året)

Otursfågeln

Här blev det en ganska trist början på helgen. Som om jag inte klagat nog mycket på min fot och min tråkiga förkylning, för att bygga på det ytterligare fick jag värsta njurstensanfallet imorse! Jag brukar ju kunna få såna lite titt som tätt och det brukar lösa sig med Alvedon och värmedynan, men idag hjälpte det inte alls. Efter tre lååååånga timmar åkte jag till Hälsocentralen och fick en rejäl dos Voltaren i en spruta. Det tog ändå nästan 1½ timme innan den hjälpte ordentligt, sen fick jag lämna blodprov och urinprov. Det visade sig att jag förutom njurstenen oxå har urinvägsinfektion! Snopet, för det har jag verkligen inte märkt...
Nu ska här kureras med Voltaren och pencillin, förhoppningsvis försvinner besvären med både foten och halsen i rena förskräckelsen.

Jag måste vara inne i nåt sånt riktigt otursstim, för de glasögon jag beställde från LensWay och hoppades att jag skulle hinna få INNAN nästa fredag har blivit försenade! Ja, jag säger då det, kanske har de bra och billiga brillor i Singapore istället...

Nåt kul ser vi iaf fram emot och det är detta....


Tacksamhet

Här gnäller jag över en trasslig fot och en krasslig hals - jag fattar nog inte riktigt hur glad jag borde vara över att ändå kunna använda dem...



Lyckades du se utan att tårarna åtminstone näääästan glimtade i ögonvrån? Själv har vi gråtit ikapp både jag och Niklas!  

Inlägg och hårfärg

Sen i somras har jag haft en häl som krånglar och värker, eller värken "rör sig" ibland är det under hålfoten och ibland i hälen. Så långt har jag ju kommit i min egen läkarutbildning (google) att jag förstått att det inte var hälsporre iaf. Min teori var att det antingen var en inflammation eller brist på stöd för hålfoten (ett annat alternativ hade kunnat vara hälkudden, men det borde inte påverka värken i hålfoten). Idag fick jag tid på Gå & Löpkliniken, där Joel fick hjälp i våras, och det visade sig att jag kanske borde byta yrke - till läkare eller ortopedtekniker iaf! Jag behövde hålfotsinlägg. Jag tog snikvarianten som var tre gånger billigare än det ortopediska inlägget, men jag hoppas att det inte ska vara tre gånger sämre... Jag känner ju lite panik över att ha svårt att gå, nästa helg vill jag verkligen att det här problemet ska vara under kontroll. Jag kan ju inte flytta över iläggen i vilka skor som helst, men jag får väl helt enkelt anpassa mej och gå i de skor jag kan gå i - helt enkelt.

Ikväll gick jag iaf med mina vanliga walkingskor (som var boven i dramat och gjorde att jag fick problem från början) på rundan med Annica och det gick riktigt bra, annars har jag varit tvungen att gå i mina gamla slitna Ecco-skor som är så fula att de borde stå i skamvrån (men de är såååååå sköna). Jag har fortfarande ont i foten och måste traska omkring med crocs inne, men jag lever på hoppet och tror att det kommer att bli bra.

Från fötter upp till håret (här är det tvära hopp). Svante borstade håret på mej i eftermiddag, en syssla han gärna gör. Ida tycker att det är kul en stund, men Svante kan hålla på lääääänge. *skönt* Jag satt iaf på soffan och han satt bakom mej, tillsist var han tvungen att ställa sig för att kunna borsta längre upp på huvudet. När han kammat några drag blir han helt överlycklig och säger "Åh, mamma! Du har såna där vita hårstrån! Det är bäbishår..." Jag var ju tvungen att göra honom besviken och säga "nä, vet du, det är precis tvärt om - det är nog gråa hårstrån, de visar att man håller på att bli gammal.... Är det många?" Lille diplomaten förstår stundens allvar och kammar vidare och säger "näää, det var bara några stycken." När Joel började visa lite för mycket entusiasm inför ämnet flikade jag in att det ju faktiskt kunde vara mina blekta slingor oxå..... *övertygar* Dags att leta fram den där hårtoningen i badrumsskåpet tror jag.



Annars har vi röstat idag, vi passade på att förtidsrösta på bibblan här i byn. Smidigt och bra!

Växtkraft

Förra året fick vi ett äppelträd som var misskött, vi grävde en stor grop och tänkte att vi skulle försöka rädda det stackars trädet. Och tänk, vi fick lön för mödan! ETT helt äpple har vi fått på vårt stackars träd - litet är det oxå, men väl ett äpple. Nästa år kanske det blir två...



Jag fascineras alltid av hur växter växer upp på de minst anade ställen. De här svamparna växer ju förstås i sin rätta miljö, men man kan ändå se hur jorden har vikt undan för svamparna - häftigt!



Jultidningar

Joel har börjat sälja jultidningar, om nån är sugen på att handla nåt kan man titta i katalogen här och lämna ett meddelande till mej.

Själv ska jag köpa min favorit Nr. 105 Familjens STORA kom-ihåg 2011 - den har sex kolumner så alla familjemedlemmar får varsin + att man kan ha en "övrigt" kolumn. Perfekt! Dessutom brukar det alltid slinka ner något julklapp, nr 60 såg tex passande ut och 118 lika så...



Grrrrrr.....

Stort och varmt GRATTIS till Gunilla på födelsedagen!!!
Hoppas du får en toppendag!


Snicksnack och ny glugg

I fredags tappade Ida ääääntligen sin lösa framtand. Det har sett ganska kul ut med en sned dinglande tand mitt i munnen - och opraktiskt har det förstås oxå varit. Hon har haft svårt att äta, bara grejer som går att göra små bitar av som hon kunnat stoppa långt in i munnen på andra sidan, har fungerat. I fredags när jag hämtade henne på fritids satt de just och åt mellis och då hade hon börjat blöda i tanden och den blev ännu lösare än vad den redan varit. Hon satt som paralyserad och nästan vit i ansiktet. Hela eftermiddan var hon som en liten mus, kunde inte göra eller äta nåt. Tillsist ledsnade till och med Niklas på att se henne så han körde utpressning och mutor och äntligen fick vi dra ut tandstackarn. Det blev en ny tjej i vårt hus kan jag säga - pigg och glad! ♥

(före - fast den var ännu mer sned och hängande)


(efter)
 

Ida började ju ettan förra veckan och det verkar hon tycka vara jättekul. Första dagen stannade jag med henne en stund på skolan för att jag skulle få se när hon fick sin första skolbänk. *stort* När hon gick 6-års fick hon  "bara" sitta vid bord, så att få en egen bänk var en stor stund! Ångrar att jag inte tog kameran med, det lyste av stolthet när hon fick sätta sig i sin nya bänk. När hon kom hem har hon berättat hur hon öppnat och stängt sin bänk och hon har till och med hunnit städa i den (riktigt vad hon städat vet jag inte, det var väl typ pennfacket som fanns där…)! Jag köpte bänkpapper med Hello Kitty och hjälpte henne morgonen därpå att klippa till och lägga det i bänken - ojojoj så fint det blev! Hon öppnade och stängde säker hur många gånger som helst den dagen oxå, kan jag tänka. 

Läxa fick hon ju oxå förra veckan och den gjorde hon med en gång och lämnade in dan där på. Hon och en annan kompis var visst först med det och fröken hade varit impad, så Ida var såååå nöjd. Först trodde hon nämligen att man var tvungen att vänta en vecka med att lämna in den (för det står på lappen att den ska vara inlämnad ett särskilt datum), själv har jag ju lärt mej genom åren med Joel i samma klass att väntar man så länge hinner man inte alltid få sin läxa rättad innan man ska göra nästa....  

Svante började på sitt nya dagis förra vecka han med. De har flyttat alla 5-åringar från hans gamla dagis till en barack på vårat kvarter. Svantes fröknar har fixat i ordning riktigt fint i baracken och det är både mysigare och större inuti än vad man tror när man ser det utifrån. Eftersom Svante brukar leka med ganska många som är ett år yngre än honom (och de alltså går kvar på gamla dagiset) och hans jämnåriga bästis bara går 15 timmar i veckan tänkte jag att Svante kanske skulle tycka att det inte var så kul på dagis nu, men det har inte varit några problem alls. Redan första dagen hade han tom lärt sig att skriva sitt namn!!! Han har kunnat skriva sitt namn på datorn sen han var typ 2 år, men att skriva med en penna har varit helt ointressant, S har han kunnat skriva men resten har han varit totalt ointresserad av.


(Ida var tvungen att påpeka att E bara ska ha TRE sträck, så han skrev om - ordning och reda!)


Imorgon ska jag fixa min bråkiga fot (har nog fått nån inflammation eller nån skit, men jag tror att det kommer att gå till sej med hjälp av hålfotsinlägg) och boka en tid för synundersökning. Gruvar lite för det, jag vill bara ha synundersökningen för jag har tänkt snåla och köpa brillorna på nätet, men det tycker jag känns lite pinsamt... Men nu MÅSTE jag ta tag i saken, har gått med mina urgamla fula sen ett par dar innan jag skulle köra till Stockholm - och det börjar ju vara ett tag sen nu. Sen skulle jag behöva uppsöka en frissa oxå, men det får nog vänta nån dag...eller så.

Trasiga!



Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0